Tunggympa

Det är klart att det först och främst är tungympa som gäller, innan tungan kan styras i önskat läge i rätt ögonblick! Om du långsamt uttalar ordet

a r t i k u l a ti o n s s v å r i g h e t e r

och samtidigt försöker lägga märke till tungans alla olika positioner, så märker du hur otroligt smidigt din tunga arbetar. Tungspetsen, tungbladet, tungryggen, tungsidorna och tungroten hittar rätt artikulationsställe i munnen i exakt rätt ögonblick så att ordet ska kunna levereras på ett så korrekt sätt att det inte råder något tvivel om vad du sa. Då är det också lätt att förstå hur viktigt det är att man tränar tungan – har tunggympa, så att tungan smidigt kan böja sig, kasta sig framåt eller dra sig bakåt, vika kanterna, skjuta rygg eller bara koncentrera sig på yttersta spetsen och dessutom hitta rätt till alla uttalsplatser i munnen! Då är det inte underligt att en otränad barntunga slinter och något ljud hamnar fel eller utelämnas.

Titta i spegeln och studera era tungor. Prata om de olika delarna på tungan; tungspetsen längst fram, tungbladet ”mitt på”, tungryggen längre bak, tungroten längst bak nere i svalget och tungkanterna. På tungspetsen rinner ljudet ssss ut. Där formas också ”det fina” sj-ljudet, som används flitigt i norra Sverige och som de flesta dialekter använder vid uttalet av månaden mars. Där tungbladet pressar lätt mot tandvallen (alldels bakom framtänderna i överkäken) formas ljuden l,n,d, och t. Där tungryggen trycker lätt mot gommen formas g- k- och ng-ljuden. Där tungroten pressar mot svalgväggen formas de bakersta ljuden – tungrots-r (de ”skorrande r:-en”) och ch som i uttalet av tonsättaren Bach.

Titta i spegeln vad ni kan göra för konster med tungan. Vifta, vinka, snärta från sida till sida, rulla in i munnen och skjut ut. Slicka gommen och munbotten, kindernas insida, framtändernas utsida och insida i överkäken och samma sak i underkäken. Placera tungan mellan framtänderna i underkäken och underläppens insida och försök att prata med varandra utan att röra på tungan! Kan ni göra konster med tungan? Kolla! Kan ni ”klicka” med tungan? Kan ni låta med tungan på något annat sätt? Kan ni forma tungan till ett rör? Lek ofta så här med tungan och försök att så småningom kunna göra alla konster med tungan utan att samtidigt röra huvudet eller ögonen eller händerna – d.v.s. utan några så kallade medrörelser.

Slicka på en glass med tungspetsen. Lägg en glassklick på tungbladet, sedan på tungryggen och känn därefter hur glassklicken glider ned mot tungroten och svalget. Svälj och börja om! Tryck ut en glassklick med hjälp av tungan mot kindernas insida. Pressa upp glassen mot den hårda gommen, som fortsätter efter tandvallen och sedan mot den mjuka gommen, som sluttar ned mot svalget.

Genom dessa lekar kan både du och barnet bli varse tungans möjligheter och alla platser i munnen där ljuden formas.

Om du inte visste det förut, så förstår du i alla fall nu hur viktigt det är att man tar ett steg i taget för att kunna lära sig prata rätt. Man kan inte uttala ljuden korrekt, förrän man lärt sig styra tungan snabbt och lätt och rätt i exakt rätt ögonblick. Bara för att du som är vuxen pratar rätt så lätt och inte tänker på var du sätter tungan i varje ögonblick, så kan du inte förvänta dig att ditt barn ska ha samma smidighet i tungan. Du fick också anstränga dig i vartenda steg, när du var liten men du kommer inte ihåg hur knepigt det var. Ha tålamod med barnet /eleven! Pressa inte barnet! Öva genom att leka! Ha roligt tillsammans!

Här får ni en rapp, som passar till tunggympan. En kan rappa när den andra utför konsterna. Om det inte blir alldeles rätt, så strunta i det. Huvudsaken är att ni har roligt! Då öppnas sinnena och barnet lär sig lättare och kan kanske klara tungkonsterna efter några glada stunder med övningar.

Nu ska vi rappa en tunggympalåt

Och tungan får vinka upp och nedåt, upp och nedåt

Sen kan den pressa så att kinden får en bula

Titta i spegeln! Oj, vad vi blev fula!

Tungan kan vifta från sida till sida, sida till sida

och sen kan tungan få gnida och gnida, gnida och gnida

uppe i taket, inne i munnen

Var är den nu? Är tungan försvunnen?

Se där kom den ut som skjuten ur kanon

Nu har den fått lite hyfs och fason.

Annonser

Om talpedagogen

En blogg om barns tal och språk av Lotta Juhlin, talpedagog, författare och föredragshållare
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Tunggympa

  1. Anneli skriver:

    Har prövat övningen, som beskrivs i boken Tala ut och prata på på sidan 38, om Gumman som skulle städa på min son som är snart fyra år. Det tyckte han var roligt, man såg hur han försökte härma en del rörelser men det var nog roligast att titta på mamma.

    • talpedagogen skriver:

      Hej Anneli!
      Tack! Förlåt mig för att jag inte svarar på ditt glada mejl förrän nu! Det är ju just så det ska vara. Att det är roligt. Fortsätt så, så kommer din son så småningom att intressera sig för tungkonsterna och koncentrera sig mer på dem – särskilt om du inte klarar alla konstiga rörelser utan har lite svårigheter, där han får känna att han kan bättre.
      Varma hälsningar och lycka till!
      Lotta Juhlin

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s