Vi statade jättefott!

Ett intressant fenomen är de så kallade supradentalerna. Det är de ljud som bildas med r i kombination med l, s, n, d och t.

I t.ex. ordet fort är rt en supradental. Här är fler exempel på ord med supradentaler:

Fart, kort, bord, färd, jord, farlig, härlig, kärna, torn, mars, kors, färsk …

Supradentalerna formas genom att man ”rullar” tungspetsen lite uppåt-bakåt framför gommen (mot tandvallen) och liksom snärtar till. Pröva! Då blir rt ett ljud mittemellan r och t.

I många dialekter, t.ex. småländskan och halländskan utelämnas ofta supradentalerna i uttalet. Då låter det så här:

Hon statade med så´n fat att hon tappade katan. (Hon startade med så´n fart att hon tappade kartan). Det är helt naturligt och korrekt att i vissa dialekter utelämna supradentalerna i uttalet.

I Skåne har man för det mesta inte heller några supradentaler. Där uttalar man i stället r-et i supradentalerna. Barnen i mellersta och norra Sverige undrar ibland hur ”bokstaven” rt ser ut, när de ska skriva t.ex. stort. En från Skåne uttalar r-et och sedan t-et och hör alltså att stort stavas med rt i slutet.

En lärare i mellersta eller norra delarna av vårt land som inte känner till detta fenomen med supradentaler och dialekter kan tycka att henne/hans elev har svårigheter med att ”prata rätt”. Eleven säger stot och fat om stort och fart men pratar i övrigt som man gör på orten. Föräldrarna är från Småland (eller kanske Halland) och har naturligt nog inte några supradentaler. Barnen härmar ofta föräldrarna i sitt tal men påverkas förstås också av omgivningen och därför kan barnets uttal bli en blandning av två dialekter –  i det här fallet småländska och den dialekt, som pratas på orten där barnet bor. Det som för läraren och kanske även föräldrarna framstår som ett talproblem är alltså bara en naturlig följd av en dialektblandning.

(I de delar av vårt land, där man i allmänhet inte har några supradentaler, kan således inledningen på föregående stycke låta så här: En lärare i mellesta eller norra delana av våt land…)

Detta kan orsaka svårigheter för barnet. Läraren signalerar kanske en bekymrad min och tror att barnet har talproblem. Eleven blir osäker och kanske till slut övertygad om att något är fel med honom/henne och växer upp med denna bild av sig själv i bagaget. Om läraren och föräldrarna hade känt till att supradentaler ofta saknas i bl.a. småländskan och om läraren hade känt till att barnets föräldrar är från Småland, så hade barnet kanske fått ett helt annat bemötande och aldrig hamnat i den uppfattningen att han/hon har problem.

Antingen ditt barn/dina elever har svårigheter med talet eller inte så lek språklekar med ditt barn, dina elever och ha roligt tillsammans! Här får du en vers (en språklek) med många supradentaler att använda i trafiken. Om du har en dialekt där man inte uttalar supradentalerna, så ska du naturligtvis uttala så som brukligt är, där du bor.

Klart till vänster, klart till höger, klart åt båda håll.

Inga bilar, nu går vi över, bra att vi har koll!

Och en vers som är bra att ha, när det har slutat regna:

Klart på himlen, klart i luften, klart åt alla håll

Nu kan vi leka ute igen, för nu är det uppehåll.

Advertisements

Om talpedagogen

En blogg om barns tal och språk av Lotta Juhlin, talpedagog, författare och föredragshållare
Det här inlägget postades i Uncategorized. Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s